Vad vore en bal på slottet?

Har suttit med ett svenskarbete en kväll som handlar om Disney. På min jakt efter fina svartvita bilder så ramlade jag över några fina Anne Lebowitz bilder. Bilder tagna av henne är alltid fantastiska och rolig kuriosa är att det alltid är kändisar på bilderna. Just denna serie har Disney tema. Bäst är Snövit med Rachel Weisz, så otroligt vackert. Så vill man ju se ut.

Annie Leibovitz's Disney Dream Portrait Series - Cinderella
 Scarlett Johanson som Askungen
Annie Leibovitz's Disney Dream Portrait Series - Pocahontas
Jessica Biel som Pocahontas
Annie Leibovitz's Disney Dream Portrait Series - King Arthur
Tennisproffsen Roger Federer som King Arthur
Annie Leibovitz's Disney Dream Portrait Series - Peter Pan
Gisele Bündchen som Wendy/Lena, balettdansaren Mikhail Baryshnikov som Peter Pan och Tina Fey som tingeling.
Annie Leibovitz's Disney Dream Portrait Series - Prince
David Beckham som prins Phillip i Törnrosa.
Annie Leibovitz's Disney Dream Portrait Series - Fairies
Underbara Julie Andrews som den blåa féen oh Abigial Breslin som Fira i Disney's Fairies 
Annie Leibovitz's Disney Dream Portrait Series - Alladin
Jennifer Lopez och Marc Anthony som Jasmin och Alladdin
Annie Leibovitz's Disney Dream Portrait Series - Alice
Alice i underlandet. Béyonce, Lyle Lowett och Oliver Platt
Annie Leibovitz's Disney Dream Portrait Series - Genie
Whoopi Goldberg som anden i Alladdin.
Annie Leibovitz's Disney Dream Portrait Series - Snow White
Och Rachel Weisz som Snövit.

Vilken är din favorit?
Då bär det i väg till skolan för lite monolog.


Spännande och totalt onödiga saker

Jocke Berg har gjort en fantastisk cover (år 2008, som numera inte är ett, utan två år sedan!) på Olle Ljungströms lika fantastiska original Nåt för dom som väntar.
  Ett intressant faktum bara. Jocke har gjort den väldigt "kentig"; alltså, den hade lika gärna kunnat vara ett kent-original (typ en b-sida till Du & jag döden eller V&A). Till det intressanta. Vet ni hur man märker att det är en cover? Jo, jockes populärkulturistiska referenser brukar vara sofistikerade, svårfattade och ibland obegripliga. Det förekommer till exempel referenser till John Keat (mer än en gång faktiskt; lyssna på Max 500 ("ser jag Keat stå bredvid Baudelaire") och Hjärta ("jag skrev ditt namn i vattnet")), Charlie Chaplin, många litterära referenser som On the Road, En Förlorad Värld, Det Blåser På Månen och verkligen osv.
  Men, i Nåt för dom som väntar refererar Ljungström/Jocke till ingen mindre än allas vår älskade Christer Sjögren! Haha..

Lyssna förresten gärna på Andra sjunger Olle Ljungström. Där finns till exempel Thomas Di Leva som tolkar En apa som liknar dig (den fanns tyvärr inte på YouTube, men den finns på Spotify).

Dagens skivtips.

Trevlig dag idag förresten. Jag har bakat massa muffins och kladdkaka.

"I'm as happy as a squirrel, as long as I'm with Quirrel!"

Fick ett tips från en vän (Tack, E. Seriöst tack!) och har nu suttit och tittat igenom en musikal om Harry Potter. "A very Potter musical".
Jag tror nog att detta är det roligaste jag någonsin sett. Det är collegestudenter som gjort den. Man har blandat olika delar från de olika böckerna och satt ihop det till en rolig musikal, men framförallt är det ettan, fyran, sexan och sjuan som sitter ihop. Nästan hela första akten är det två skådespelare som spelar Quirrel. I ettan så sitter ju Voldemort på baksidan av hans huvud. Annars är det mycket kärlek (Visst, i början hatar alla Hermione men det lättar) och High School Musical. Sångerna är riktigt roliga. Se den! youtube. 
 
Spoiler alert på den dock.

Citat:

Voldemort: (Full efter en barrunda med Quirrel) I'm as happy as a Squirrel as long as I'm with Quirrel!

Voldemort: (Ångerfull) You think killing people would make them like you, but it turns out it only makes them.. dead.

Harry Potter: (När han snackar med Dumbledore) Before I go, so you're clairvoyant, past, future, present.
Dumbledore: Oo yeah
Harry Potter: Can you tell me how Lost ends? 
Dumbledore: ...There are some questions even I can't answer. 

(De tre vännerna är inne på Dumbledores kontor, på väggen hänger Zac Efron på en affisch. Det visar sig senare att det är en Horrocrux)
Ron: OMG, that is a Zac Efron Poster.
Dumbledore: He's awesome. He seems like such a charesmatic guy. 
Harry Potter: You think you like him? Cause I love him the most, Harry Potter loves Zac Efron more than anybody else on the planet. 
Ron: He does. 

(Alla samlas runt den döende Snape)
Snape: There is something I need to tell you. There is another horrocrux!
Hermione: How could that be? All six has been destroyed! 
Snape: Oh no, there is a seventh!
Ron: Oh I really hope it's not an Ashley Tisdale Poster, for I can't do that.

(Dumbledore förklarar att sorteringshatten inte är kvar)
Ginny: Shouldn't I be sorted by the sortinghat?
Dumbledore: It's gone. I basically put all good guys in Griffindor and all bad guys in Slytherin. And the other can go whatever hell they want. I don't really care.
Cedric: Hufflepuffs are particulary good finders! (Smiling)
Dumbledore: What the hell is a Hufflepuff?
Cedric: (Smiling)



  Harry Potter är rätt söt.


V


Om film och annat värt tala om.

Jag känner att bloggens andra hälft är flitigare på att uppdatera än jag själv. Men jag har varit sjuk. (Sen i söndags, och så vitt jag kan se så är mitt senaste inlägg skrivet den sjunde december. Det är ju förra året! Förlåt V.) Men tyck synd om mig ändå. Magsjuka är ingenting att skämta om.

Men jag ska spinna vidare på temat film. V, Alice i underlandet låter intressant. Denna film hade gått mig obemärkt förbi om det inte vore för att några i min klass pratat sig varma om den.
  Men jag måste tyvärr erkänna att Terry Gilliam (regissören till "The Imaginarium of Doctor Parnassus") är den Python jag alltid haft svårast för. Men med tanke på att hans regimedverkan i alla Pythons filmer så är han förhoppningsvis mer älskvärd bakom än framför kameran.

Nu ska jag gå och lyssna på originalsoundtracket ur Ingmar Bergmans TV-version av "Trollflöjten" från 70-talet. En vinyl som jag hittade för 5:- på Pingstkyrkans Second Hand i Kungälv. En second hand väl värd all reklam den kan få.

P.S. En filmblogg är inte en dum idé. Film är kul. V fåri ta och vidareutveckla det imorgon.

Bilder från Sherlock Holmes

Robert Downey Jr. as Sherlock Holmes in Sherlock Holmes (2009)
Robert Downey Jr. (Sherlock Holmes) and Jude Law (Dr. John Watson) in Sherlock Holmes (2009)

Robert Downey Jr. as Sherlock Holmes in Sherlock Holmes (2009)

"He's killed the dog again!"

Bio, mina kära, om än få, läsare. Bio är det vi alla lever för. Nej, kansxke inte, men det är väldigt underhållande att gå på bio. Film, popcorn, den mörka salongen och ljudet som dånar runt omkring dig.

Som det kanske ante er så har V varit på bio. Först "Bright star" sedan "Sherlock Holmes".

Bright star. Poesi i början av 1800-talet. Filmen söt och huvudrollsinnehavaren ruskigt duktig. När hon grät i slutet grät jag av ren förfäran. Dog någon på riktigt i filmen? Mycket bra gråtaction. Men innehållet är knapphändigt och jag och min väninna såg den eftersom det inte finns någon film som är sämre än Göta Kanal 3. Göta Kanal 3 var det enda förutom Bright star som gick.

Igår prövade jag dock något jag aldrig gjort förut. Gå på bio ensam! Jag måste säga att det var ytterst angenämt. Jag kunde välja film helt själv och självklart finns det alltid någon liten plats kvar. Å andra sidan så hade jag ingen att diskutera filmen efteråt med, vilket är lite synd.
Jag såg Sherlock Holmes, regisserad av Guy Ritche (Madonnas ex) med Robert Downey Jr. och Jude Law i huvudrollerna. Jag tycker oftast att Jude Law inte är mycket annat än söt, men om man ger honom en mustasch så går det faktiskt att se bakom det näpna ansiktet. Downey Jr. har jag alltid gillat. Speciellt när huvudtjejen (ty, det är regel att hava en flicka med i filmen) spelad av Rachel McAdams (Bitchen i Mean Girls, som nu har mörkt hår och med det tappad sin pondus. Hon var ju stencool i mean girls) när huvudtjejen dyker upp, för då tappar Sherlock Holmes fattningen och är så kär, så kär. Tänker supercool Downey Jr. (eller Daniel Craig, Bond) bli helt värdelös. Tyvärr så blir hon lite messig på slutet, måste räddas och Holmes verkar inte lika tagen längre. Hoppas att det fixar sig, för jo, det kommer en uppföljare. 
 Annars är det lite väl mycket action i den, synd för det är inte det som gör filmen, filmer i allmänhet, bra. 
Men Holmes och Dr. Watson gnabbas som om de vore älskare och sådant väcker skratt. 

Lyssna på soundtracket till Sherlock Holmes, det är så sjukt bra. Det är tufft och påminner om Pirates of Carribean möter frankrike/orienten. Dragspel, fiol och någon typ av luta. Det absolut coolaste är cembalon som hela tiden spelar. Mycket bra. Spotify! 

Rachel McAdams (Irene Adler) and Robert Downey Jr. (Sherlock Holmes) in Sherlock Holmes (2009)

V

P.S. På onsdag ska V och O prova sig på opera! Trollflöjten av Mozart!      

RSS 2.0