Anna Anka och förintelseläger?
Alltså, bloggtips:
- En bra rubrik. Gärna någon aktuellt och intressant ämne. Sånt som är på tapeten så att säga. Enligt en egenhändigt gjord undersökning så kan jag konstantera att O och V har haft som flest besökare de dagar som rubrikerna innehållit följande ord: självkänsla, svininfluensan och Inglorious Basterds.
Just nu ingår alltså ni, alla läsare därute, i min undersökning. Hur många besökare lockar kombinationen Anna Anka och förintelseläger?
Men jag ska vara allvarlig för en stund; förintelseläger har en viss relevans i sammanhanget. Imorgon åker O till Polen för att besöka Auschwitz-Birkenau. Det kommer antagligen att bli helt horribelt fruktansvärt och det är absolut ingenting O ser fram emot på något sätt.
Tills vi ses igen,
O.
Om att öppna upp för främlingar.
Till O: Japp, den kappan var det! Mycket snygg
Igår var jag på audition. Slutcasting till en musikal och jag tror attt det gick bra. Men det är inte det jag tänkte snacka om utan om folk som öppnar sina hjärtan till folk de knappt känner. En sådan männsika träffade jag på min audition igår.
Jag har sett henne förut och vice versa, men vi är knappt ytligt bekanta. Ändå pratade hon med mig under nästan 4 timmar igår. Hon berättade om skolan, om problem med skraven (bröströst/huvudklang) och hur hon skulle bli hämtad av sin farfar när eventet var färdigt. Inte ens när jag demonsrativt tog upp min tidning så slutade hon prata.
Igår fann jag det lite jobbigt men idag (när jag inte är så trött och grinig) måste jag erkänna att det är rätt coolt att våga prata så som hon gjorde. Och visst gick tiden lite snabbare.
Jag vågar inte öppna mig på det viset. Kanske att jag spiller lite meningar här och var men då är det oftast lite malliga meningar för att jag är osäker. Men den här tjejen var så enormt ödmjuk och jag hade nog kunnat säga massa oförskämdheter utan att hon hade brytt sig. När jag tänker efter så, wow vilken tjej. Vi borde nog alla bli lite mer öppna och mindre malliga. Utom den tjejen.
Idag blir det samba. Jag är barnflicka (För att berätta lite om mig själv så tycker jag extremt mycket om barn) och har lite barn utspridda här och där. (En av dem har flyttat till Österrike, mitt hjärta dog!) Två av dem älskar dans, så varje söndag mellan 4 och 5 dansar jag mamma-barn ballroom. Och idag blir det samba. Sedan blir det födeledagskalas för min betydligt äldre kusse. Jag har köpt en chokladklubba åt honom.
V
BTW, ännu mer fakta om moi, älskar att gå på bio. SF tjänar cash på mig.
O is back (I bet you've missed me)
Jag har äntligen efter mycket möda och besvär fått en fungerande dator in i huset igen. Nu kan jag alltså fortsätta där jag slutade. Var nu det var.
Men jag kan sälla mig till V:s lovprisning av Inglorious Basterds. Bästa filmen på länge. Eller ja, en av de bästa i alla fall. Jag kollar visserligen inte på film så ofta. Till skillnad från V...
Idag står i alla fall ett releaseparty för en nyutgiven bok på schemat. Det låter väldigt proffsigt, och om man vet vem professor Hans-Joachim Eckstein är så tycker man nog det är ganska coolt. Men jag antar att inte en endaste kotte av våra läsare, inklusive V, vet vem denne man är. Och det är inte hos Eckstein jag tillbringar kvällen, utan hos min bror, som har översatt ett av hans verk.
Men hur många är det som har en nära stående släkting som jag gjort en översättning av en tysk diktbok? Tänkte väl det.
Just det, min höst vill-ha lista. Tyvärr V, men jag är osäker. Men bara en fråga, den där svarta kappan på ditt must-have-collage, var det den du köpte?
Nog med interna konversationer. Nu ska jag gå och baka klart den kaka jag påbörjade för en halvtimme sen. Sockret och äggen mår nog jättebra nu.
O
Inglorious Basterds
"You're getting pretty good at that.."
Härom veckan såg O och V "Inglorious Basterds" på bio. Jag tror aldrig jag har sett en sådan superb film. Rolig, underhållande och.. öh.. ja blodig, mycket blodig. In fact så hemsk att man ibland var tvungen att tittat mellan fingrarna. Men ändå skrattar man. Ändå skrattar man åt Brad Pitt som skär in hakkorset i Christoph Waltzs panna. Hakkorset består av många streck, alla de streck skär han in och alla de strecken får vi se. Det var faktiskt lite svårt att se.
Men ändå, vilken film! Vi skrattade nästan hela tiden och jag ber till gud att åldersgränsen låg på 15 år. Vår absoluta favorit är Hans Landa, en ss-man som är så rolig och så grym på samma gång. Den rollprestationen är värd en Oscar.
Och man undrar ju, hur sjutton kommer man på detta. Han måste vara störd den regissören, men attans vilken film han har gjort!
p.s. Det går inte att få upp trailern så klicka på länken. Mycket nöje.
http://www.youtube.com/watch?v=dOMKloOEKcU
Glömde bilden.
Här är hon, tjejen som inte såg ut som andra modeller. Söt tjej.
Trots och självkänsla.
Just nu bloggas det mycket kring självkänsla, så mycket att vi idag knappt vet vad det är. Ibland verkar det som om självkänsla kan ordnas på 10 minuter. För visst har ni också sett tidningar med ord som "Bättre självkänsla nu" och "Få bättre självkänsla".
I tidningen Glamour visade man i dagarna en bild på en tjej som inte visade revbenen och det gick en våg över hela världen, "OMG, det är ok att se vanlig ut!". I samma veva skriver Blondinbella om att älska sig själv trots att vissa jeans inte passar och trots att man inte har fin hy. Hon klämmer till med ett trots hela tiden.
På aftonbladet.se så skriver en krönikör om just detta att sluta tycka att allt annat än vad vi är, är bra. Hon får kommentarer om att man gömmer sig bakom "jag är fin som jag är" för att man ska slippa vara hälsosam.
Vad är hälsosam? Vad är självkänsla? Hur länge kan man sitta bakom sin chokladkaka innan man får hjärt- och kärlsjukdomar?
Det är inte lätt. Men det är ganska lätt att konstatera vad som inte är bra. Att vara kraftigt överviktig eller kraftigt underviktig är inte bra. Inte heller att säga att folk som väger över 60 kg är för tjocka. Det är inte bra för självkänsla att tvinga sig att acceptera att man inte är bra men att det tydligen är ok ändå. För visst blir budskapet lite sådant när man säger "Du är bra trots gropar och några kilon", vadå, är inte några kilon bra? Och när vi säger att trots det är du bra så syftar vi ju på något annat än kroppen. Tar vi då inte avstånd ifrån vår kropp? Delar på människan och kroppen? Kroppen måste vi väl ändå ta hand om eftersom vi är en kropp.
Det är inte lätt. Inte alls. Men jag tror nog ändå att det trots allt är väldigt individuellt. Att vi måste sluta jämföra oss med andra och hitta en balans som stämmer för var och en. Vad är det för bullshit att vi ska vara missnöjda med våra kroppar? Ät, sova, träna, se på tv. Gör det som passar dig bäst. För visst är din kropp dig också? Visst mår du bra när du sitter på bio och käkar popcorn, tror du inte att kroppen också mår bra då? Och visst är det fantastiskt när man springer mellan åkrarna och lyssnar på skön musik, visst är det inte bara kroppen som gillar läget då, utan också sinnet?
Och ibland blir man depp och missnöjd. Ja, men då får man ta det också. Gilla läget. För om du såg bra ut igår, varför skulle det då också inte gälla idag?
Du är inte vad du äter, du är vad du tänker. Kom ihåg det, och det ska jag också försöka komma ihåg. God vecka.
V
De eller Dem?
Jag tänker vara vän av ordning eller möjligtvis stavningspolisen ett litet tag.
Kommer ni ihåg när man skrev dom istället för de/dem? Kommer ni också ihåg när våra svensklärare sa åt oss att börja skriva de/dem istället för dom? Eftersom det finns få förklaringar till vilket av orden de/dem man skall använda istället för dom, så blir det oftast lite knepigt när man inte har koll på det. Istället för att skriva "Dom blommorna var fina" skriver vissa "Dem blommorna var fina", då det egentligen skall vara "De blommorna var fina". Jag skulle tro att vi har lite svårt att ta bort m i detta fall. Tyvärr blir det inte bättre av att skriva dem istället för dom i det här fallet, för dom är faktiskt talspråk och funkar i alla meningar förutsatt att det är talspråk, dem i fel mening är bara fel.
Så vad gör man? Jag har frågat massa svensklärare (varför svensklärare?) varför det är så här och jag har inte fått något tydligt svar från någon. Det finns säkert några fina regler men de hjälper knappast oss.
Men jag har ett knep!
De=Vi (2 bokstäver) Dem=Oss (3 bokstäver)
Ex. Dom plockar blommor, vilket svar skall in? Jo, de! Eftersom man kan sätta in vi istället! (Vi plockar blommor. Oss plockar blommor hade ju aldrig funkat)
Ex. Jag gillar dom! vilket svar skall in? Jo, dem! Följer samma regel som ovan. (Jag gillar oss. Man gillar inte vi)
Lätt som en plätt!
V
BTW. Visste ni att det finns en hälsa och skönhetssida som heter improvme.se vilket översatt till svenska blir förbättra mig. Intressant.
Det kanske är svininfluensan jag fått.
- Jag vill bli mer kulturell. Det låter ju löjligt, men jag skulle vilja säga att jag tycker om jazz och drama utan att innerst inne veta att det är en ren lögn.
Idag på tyskalektionen frågade vi varandra frågor och mina svar blev såsom följer:
Vad lyssnar du helst på för musik?
Pop och rock. Visserligen totalt outtömmande och inte helt jättesant. Men i stora drag.
Vad ser du helst för filmer?
Action och fantasy. Det var ungefär där jag började bli orolig för mig själv.
Jag gillar trumpet, dragspel och temat till Gudfadern. Men när jag går på Drottningtorget och hör detta spelas av ett jätteduktigt band som alltid spelar jättebra, och ändå en minut senare kan sätta mig på tåget och lyssna på Franz Ferdinand, då känner jag mig som en lågutbildad idiot.
Så kan det gå.
Och så är jag förkyld. Första förkylningen för i år tror jag bestämt.
