Jag skulle inte direkt säga att jag är en rädd typ. Jag har inget emot mörker, kan vara ensam ute på landet med en rysare på tv och alla dessa smådjur som folk är rädd för, spindlar och råttor, har jag inget emot.
Dessutom så tror jag väldigt starkt på min kropp. Den klarar nog av lite stryk så nej, jag är generellt inte så rädd.

Men.

Men jag tål inte skyltdockor. Ooh de är så läskiga! Man vänder sig om och där står den, anorektisk med enorma ögon. Antingen sittande eller stående i en själsäker pose. Idag stötte jag på en som såg ut som Michael Jackson. Till och med min vän blev lite rädd när hon såg den.
Jag tror att det kan vara så att min perifera syn är lite kass. Jag tror helt enkelt att det är människor som står där och när det inte är en människa utan barbie så blir jag riktigt rädd. Jag väntar mig en reaktion från gubben, men den kommer ju aldrig eftersom den är dödare än en maskros. (Kan man komparera död?). För ärligt talat, hur skulle du känna dig om det plötsligt stod en död människa framför dig!

Ännu värre är det när jag vänder mig om och ser att människan är en docka, men så visar det sig att det är en riktigt människa. Ändå. Då ser mitt ansiksuttryck ut så här. Chock! Lättnad.. chock!
Kanske är detta senario värst eftersom någon faktiskt får se mitt chockartade uttryck. När det är en docka är jag ju glad för att ingen såg mig. 

V

                      
                           Nej. Usch. Definitivt nästa skräckis.